...

Standarden är dels definierad som synkrona SOAP-tjänstekontrakt (SOAP-HTTP) och dels som format för filbaserade asynkrona informationsöverföringar.  Tjänsterna är definierade för att fullt ut stödja samtliga CRUD-operationer.  LIS beskriver inte någon webhook-funktionalitet för att möjliggöra implementation av hädelsestyrda scenarier kopplat till tjänsteimplementationerna. Standardens definierade tjänster inkluderar inte heller några operationer för att polla efter nya och ändrade entiteter, vilket gör att standarden hänvisar till filbaserade överföringar för synkronisering av data mellan olika system. Vilka protokoll som ska/bör användas för asynkrona, filbaserad, överföringar definieras inte av standarden.  LIS-specifikationen inkluderar även en LDAP-binding för vissa tjänster, men denna är diffust beskriven och har inte tagits i beaktande i denna analys.

Interoperabilitet

Målgrupp

...

För tillfället ligger IMS Globals fokus på att utveckla en standard de kallar EDU-API med hjälp av erfarenheter dragna från deras OneRoster och LTI standarder. Den utgår dock med LIS som grund. Sunet deltar i arbetet med EDU-API aktivt . Johan Planmo deltar sedan hösten 2018 i möten med IMS Global för att påverka den nya standarden åt ett håll så att den passar ihop med arkitekturen som vi satt för integration med Ladok. Mötena hålls varannan vecka och har deltagare från andra universitet främst i USA men också på andra håll i världen. Även Per Hörnblad UMU och Ola Lundgren GU har deltagit i vissa möten. Gunnar Elfman har föredragit vår syn på extensions under ett möte. Sunet driver följande frågor:

• Standarden bör stödja både synkron och asynkron kommunikation (REST SOAP samt AMQP)
• Standarden ska stödja ett eventdrivet beteende
• Förbättrad hantering av extensions DokumentExtensions in LIS Sunet.pptx
• Vi önskar att refererade objekt ska kunna inkluderas i meddelandet (feta meddelanden med kuvert och flera ingående objekt) i syfte att underlätta problematik runt referensintegritet
• Vi önskar att meddelandena kan valideras med schema
• Vi har bidragit med attribut som krävs för Higher Education ur svenskt perspektiv
• Vi stödjer linjen att det skall läggas till många nya fält för HED, men att dessa inte alltid behöver vara tvingande

i detta arbete. Läs mer på sidan Utökning av standarder.

Teknisk kvalitet

Standarden kan sägas bestå av följande komponenter

...

Datamodellen för LIS mappar bra mot Ladoks modell, men några undantag. På attributnivå är det dock sämre beställt. De två implementationer av LIS som finns som underlag för denna analys så har ett relativt stort behov av utökningar identifierats. 

Sammanfattning

Fördelar

• LIS täcker, på en entitets nivå, det behov som indentifierats ur ett Ladok perspektiv på ett godtagbart sätt
• IMS Global ger en möjlighet att påverka standardens framtida utformning och innehåll genom arbetsgruppen för Edu API
• LIS är den av de analyserade standarderna som får anses ha störst spridning och där man kan förvänta sig bäst interoperabilitet med tillgängliga system på marknaden

Nackdelar

• I sin nuvarande version så är täckningsgraden på attributnivå relativt låg sett ur ett Ladok perspektiv
• Begränsningar i utökningsbarheten

Documents and references

...