...

Standarden är dels definierad som synkrona SOAP-tjänstekontrakt (SOAP-HTTP) och dels som format för filbaserade asynkrona informationsöverföringar.  Tjänsterna är definierade för att fullt ut stödja samtliga CRUD-operationer.  LIS beskriver inte någon webhook-funktionalitet för att möjliggöra implementation av hädelsestyrda scenarier kopplat till tjänsteimplementationerna. Standardens definierade tjänster inkluderar inte heller några operationer för att polla efter nya och ändrade entiteter, vilket gör att standarden hänvisar till filbaserade överföringar för synkronisering av data mellan olika system. Vilka protokoll som ska/bör användas för asynkrona, filbaserad, överföringar definieras inte av standarden.  LIS-specifikationen inkluderar även en LDAP-binding för vissa tjänster, men denna är diffust beskriven och har inte tagits i beaktande i denna analys.

Interoperabilitet

Målgrupp

...

LIS Standarden bygger på tidigare standarder från IMS Global, framförallt standarden den togs fram för att ersätta: IMS GLC Enterprise Services. Dessa sträcker sig tillbaka till 2002. Första aktuella versionen av LIS släpptes i maj 2012. Den nuvarande versionen av standarden är version 2.0.1, och släpptes i september 2013. Standarden uppdaterades senast i september 2013, men vi vet att ytterligare arbete med standarden fortlöper via diskussioner med IMS Global. Det har inte gjorts några ändringar i standarden sedan 2013, så utvecklingstakten är nästan noll. Standarden kan klassificeras som stabil. Eftersom arbete på en efterträdande standard finns, kan man ana att LIS inte kanske kommer flitigt att vidareutvecklas.

För tillfället ligger IMS Globals fokus på att utveckla en standard de kallar EDU-API med hjälp av erfarenheter dragna från deras OneRoster och LTI standarder. Den utgår dock med LIS som grund. Sunet deltar aktivt i detta arbete. Läs mer på sidan Utökning av standarder.

Teknisk kvalitet

Standarden kan sägas bestå av följande komponenter

...

Datamodellen för LIS mappar bra mot Ladoks modell, men några undantag. På attributnivå är det dock sämre beställt. De två implementationer av LIS som finns som underlag för denna analys så har ett relativt stort behov av utökningar identifierats. 

Sammanfattning

Fördelar

• LIS täcker, på en entitets nivå, det behov som indentifierats ur ett Ladok perspektiv på ett godtagbart sätt
• IMS Global ger en möjlighet att påverka standardens framtida utformning och innehåll genom arbetsgruppen för Edu API
• LIS är den av de analyserade standarderna som får anses ha störst spridning och där man kan förvänta sig bäst interoperabilitet med tillgängliga system på marknaden

Nackdelar

• I sin nuvarande version så är täckningsgraden på attributnivå relativt låg sett ur ett Ladok perspektiv
• Begränsningar i utökningsbarheten

Documents and references

...