Versions Compared

Key

  • This line was added.
  • This line was removed.
  • Formatting was changed.

...

Utgångspunkten för att beskriva ett lärosäte är att definiera en struktur där sambanden mellan de olika arkitekturerna inom en verksamhet kan beskrivas. Varje arkitektur innehåller ett antal entiteter. Relationer mellan entiterna skär över de olika arkitekturerna och på så sätt fås en beskrivning av hur verksamheten är strukturerad. Stadsplanen är inte en komplett karta utan kan snarare ses som en överflygning av verksamheten som ger stöd för en viss detaljering. Stadsplan ger en ingång på ett register över verksamheten. Detta brukar kallas ”repository”[1] inom olika arkitekturramverk.

En verksamhet och dess olika komponenter beskrivs ibland som en EA-pyramid. Tanken med att illustrera det som en pyramid är att alla komponenter måste finnas och ha en betydelse i systemet. Varje lager i en pyramid representerar en arkitektur. Varje arkitektur måste kunna detaljeras. För att beskriva ett visst samband mellan delarna i varje arkitektur och även samband mellan arkitekturerna görs detta genom olika perspektiv. Dessa perspektiv blir vyer. Vyerna behöver förvaltas. För att förvalta vyer sparas detta i ett register, dvs ett ”repository”. I bilden nedan görs ett försök att illustrerar detta.

Image Added

Figur 1 Enterprisearkitektur kopplat till olika arkitekturer

...

Inom varje arkitektur och i samband mellan arkitekturerna så finns det olika nivåer av detaljering. Nivåerna känns lättast igen genom att titta på en klassisk processkarta där man utgår från processområden som exempelvis stöd-, ledning- och huvud/kärnprocesser för att sedan detaljera vidare ner till lägsta nivån i form av aktiviteter.

ArchiMate[2]

För att uttrycka metamodellen har projektet valt att göra detta med hjälp av modellspråket ArchiMate. Valet att använda ArchiMate är att modellspråket är relativt spritt inom sektorn och att ArchiMate är väl anpassat för att just uttrycka en högnivåarkitektur. I och med ArchiMate 3.0 täcks behovet väl in för att uttrycka detta.

...

  • Application -> (N1-N3) Applikation (den logiska användningen – tillämpningen, se bilaga på sid 49)
  • Application Function -> (N4) Applikationsfunktion (den logiska funktionen[3]; sätta kontoattribut, checka in dokument, hantera kursregistrering, etc)
  • Application Software -> Mjukvara (MS Word, Excel, Oracle Database, etc.)
  • Business Function -> (N1-N3) Funktion (Funktionell förmåga)
  • Capability -> Förmåga (Framgångsförmåga, exempel se Sample Business Capabilities)

...

Inom högskolesektorn i Sverige är behovet av korrekt information vid varje tillfälle helt väsentligt för att verksamheten skall kunna fungera effektivt. Det går att hävda att den typ av verksamhet som bedrivs inom utbildning och forsknings är mer förtjänta av korrekt information än att ha standardiserade processer. Detta enligt Ross et al[4]. Dock så är detta något som är eftersatt på många myndigheter och det finns mycket att göra för att förbättra detta. En förutsättning för att digitalisera verksamheten är att begrepp och information har en entydig betydelse. I synnerhet när behovet av integrationer mellan system ökar dramatiskt så är det nödvändigt att veta vart information uppstår, vad den betyder och hur den sprids inom verksamheten. I synnerhet är informationsarkitekturen helt betydande inom BI-området. För att kunna få ut rätt mätetal måste struktur och relation mellan information vara helt korrekt annars kommer inte beslutsunderlagen/mätetalen att bli korrekta.

...

Applikationsarkitekturen


 


...

[1] Repository är ett vedertaget begrepp som finns definierade i flera arkitekturramverk såsom TOGAF. Vintergatan är ett annat exempel som IRM definierar. IRM har även begreppet Stadsplan och kan ses som en instansering av vintergatan mot ett visst mål.

[2] ArchiMate® 3.0 Specification

[3] Det som faktiskt finns realiserat i applikationen, kräver kod för att finnas

[4] Enterprise Architecture As Strategy: Creating a Foundation for Business Execution: ISBN13:9781591398394

...